Leta i den här bloggen

fredag, september 17, 2010

Miss you like crazy

Vet inte vad det e med mig men blev lite nerstämd men e på samma gång ganska nöjd med min tillvaro. Har ju världens goaste vänner som jag chattar och kommenterar på fb med just nu.
Men det finns en obeskrivlig saknad hos mig såklart och jag jobbar på att försöka lära mig leva med det, har börjat acceptera det mer och mer nu. Vill dela med mig av så mycket och så går det inte...
Förlåt för nedstämdheten men kan inte hjälpa det, det bara kommer över mig ibland men det e inte lika ofta nu. Ibland blir man påmind lite extra bara.





gamla bilder jag vet, men ni får stå ut med dem för orkar inte leta efter andra just nu.

5 kommentarer:

frida sa...

FIIINA BILDER!!!! Älskar dig och du klarar detta!!! finns här för dig och vet att många andra oxå gör det!!! :DDD No worrys be happie :DDD<33

Bea sa...

tack sötis, älskar dig med <3 aa det vet jag att du gör och jag ser allt så positivt som det går. Kommer bara svackor ibland men det fixar sig <333

Louise sa...

Du är lika vacker som din mamma och liknar henne så otroligt mycket. Du kommer klara det, det vet jag. Hur jag vet det? Har aldig träffat en person som alltid är lika glad och lycklig som du beatrice, med allt du gått igenom. Helt otroligt och du borde få den största utmärkelse en människa kan få: att ta vara på det man har och uppskatta det så nått otroligt. Det gör verkligen du. Att vi andra ens kan klaga? Sjukt. Livet går i perioder just nu med lite mer motgång <3 Kanske jag bara pratar strunt för dig men kände att jag ville få det sagt. You go girl! <3

Sv. visst är vi goa ;) kommer dock inte ihåg den kommentaren? :O

marielle sa...

Bea, jag håller med Louise till hundra, så bra skrivet och det förklar allt jag tänkte, även om jag inte kunde sätta exakta ord på det. Du är så stark gumman, jag har sagt det förr och det stämmer verkligen. Du kämpar varenda dag, och ja, precis som Louise säger, vad har egentiligen vi att klaga på? Du vet att jag finns här snuttan. Bästis, ily! <3

Bea sa...

Jag sitter och gråter här nu för jag blir så rörd av era kommentarer, ni är underbara och hjälper mig bara genom att finnas till! <3 Älskar er och tack för att ni finns <33
Louise, du pratar verkligen inte strunt, det var verkligen vackert skrivet.
Marielle, det vet jag och det är jag jätteglad över. love you too! <3